måndagen den 12:e september 2011

6 månader efter jordbävningen

I förrgår var det alltså ett halvår efter jordbävningen och alla katastrofer som följde i dess spår här i Japan.

Livet i nordväst är fortfarande hårt. Hemlösa människor som bor i temporära bostäder är många och även om livet är hårt i norr, så fortsätter Tokyo som vanligt.
Fast när det kommer efterskalv öppnar vi dörrarna på skolan, allt för att vara redo.
En av mina elever sa till mig "Du har ju upplevt det stora skalvet nu, så nu kan du nog överleva vadsomhelst."

Visserligen sant, men har kommit på migsjälv med att stressmoment har staplats på varandra och jag är lite i ett off mode sen en månad tillbaka.
Efter jordbävningen har jag haft diverse stressmoment såsom jobb, ekonomi, karriär m.m m.m och de har yttrat sig genom att kroppen känt sig stressad på ett sätt som jag aldrig varit med om.
Min underbara sambo är tålmodig och omtänksam och det hjälper mig i mycket.

I förrgår åkte jag och Takumi till mina blivande svärföräldrar för första gången. Hans mamma jobbar som undersköterska medans hans pappa jobbar som översättare från hemmet. För tillfället översätter hans pappa inte så mycket, utan håller på att forska och skriva en bok. Han har tidigare tillsammans med sin far skrivit en bok som blev uppmärksammad på japansk TV och han är en väldigt trevlig och intressant person.

Hans mamma är glad och pratsam, en väldigt varm människa och jag har blivit extremt varmt välkomnad och vårt besök i Mishima var efterlängtat.
Jag spenderade mycket tid med att prata om hovdjur, om Kanada där hans pappa för 30 år sedan spenderade ett år tillsammans med eskimåer och levde deras liv, vi pratade även om hovslageri och elektronik. Vad det gäller elektronik så är ju Takumi också en elektroniknörd och det märks att han har mycket av sin pappas filosofiska tänkande.

Mitt namn Sofi kommer ju ursprungligen från namnet Sofia, som i sin tur kommer från det grekiska ordet Sopheia, vilket betyder visdom. Hans pappa berättade att "fil" betyder att man har en förkärlek till något. Tex filharmoniker vars betydelse är förkärleken till att tillsammans spela musik. Och här kommer då mitt namn med i bilden. Filosofi, en förkärlek till visdom, eller Sofi, vilket min sambo också pratade om två dagar innan vi åkte till Mishima. De har inte en gång pratat om dethär, men ni förstår...sådan far, sådan son.

Namnet Filippe ska tydligen betyda förkärlek till hästar enligt min sambo.


Jag glömde ta med kameran, men jag får göra det till nästa gång. Men här är ett par bilder. Vi blev upphämtade av Takumis två kompisar som var på väg till ett bröllop och bild nummer två är från en park i Mishima. Vattnet är rent dricksvatten som kommer från Mount Fuji!

0 kommentarer: